Jag läste idag en tråd på Facebook, där man diskuterade
om huruvida kritik och kamp mot Islamismen egentligen innebär en risk för att SD slipper
billigt undan. Är det inte för mycket om Islamismen just nu? Ska man tala om SD eller Islamisterna,
undrades det?
Om båda, anser jag.
1/ Islamismen är
en reaktionär fascistoid rörelse i heltäckande religiös kappa 2/ SD-ismen
är en reaktionär fascistoid rörelse i maläten folkdräkt. Båda bygger på ideologier
(Islam/Nationen) som splittrar samhället i ”goda” (vi) och ”onda” (de andra). Båda är emot en rättvis likabehandling
av samhällets a l l a medlemmar. Båda är med andra ord det demokratiska samhällets
fiender. Ingen är nummer ett. Båda
är Samhällets Fiende Nummer Två och måste båda bekämpas.
Att peka på Islamismens olika förtrycksmekanismer (t ex
sharia-domstolar) gynnar SD tycks en del mena. Så kan det vara. Varje nyhet om
IS o s v blir troligen bra PR för SD (”Vad var det vi sa!”). Men att inte peka på och
aktivt bekämpa Islamismen gynnar SD ännu mera (”Vi är de enda försvararna av
samhället mot barbariet!”).
Det är sant - kampen mot SD som sådant måste naturligtvis också samtidigt
föras. Men intelligent och inte som hittills med floskler, gaphalseri och allmänt hållna ”antirasistiska”
paroller. Man måste inse att SD såväl som Islamismen är missnöjesrörelser, som
profiterar på den växande – absolut berättigade – vrede som gror i folkdjupen
mot kapitalismens härjningar – utomlands och hemmavid.
Jag undrar om inte grekiska Syriza är något på spåren. De
har kombinerat en fast hållning mot invandrarfientlighet och rasism med en ännu
fastare hållning mot den stora korrupta samhällsfienden på hemmaplan, d v s Kapitalet/bankerna
ihop med EU. På kuppen har de minskat manöverutrymmet väsentligt för nynazistiska
Gyllene Gryning, som t o m gick tillbaka i senaste valet.
Det är nog enda vägen här i Sverige också. En vänster som
tar strid mot Wallenberg, bankerna och Storkapitalet, som ser att detta är
huvudfienden (Samhällets Fiende Nummer Ett). Denna
arroganta ekonomiska och politiska klick, denna ytterst lilla skattebefriade, parasitära överklass är ju i grunden mycket farligare
för demokratin än Islamismen och SD tillsammans. Där finns den verkliga
splittraren, som ställer arbetare mot arbetare, invandrare mot svensk, stad mot
land, norr mot söder, man mot kvinna – you name it. En vänster som vågar och
förmår ta striden mot den jätten, existerar den? Så verkar det inte. Inte nu,
inte här. Men den måste komma. Snart.
För så här kan vi väl inte ha det? Inte om vi vill leva i ett anständigt samhälle i alla fall. Då måste först all tre sättas på plats:
- den religiösa extremismen,
- nationalchauvinismen
- och laissez faire-kapitalismen.
Hoppsan, det här låter ju vid närmare eftertanke väldigt likt vad dom sa i arbetarrörelsens barndom.
"Ner med Tronen, Altaret och Penningpåsen".
Men det blir ju inte sämre för det. Dom lyckades åstadkomma ett ganska anständigt samhälle, i alla fall under några decennier. Det ska väl gå att göra om?
Överträffa?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar